HRF VG Yrkesverksamma

[ Om distriktet ] [ Verksamheter ] [ Kontakt ] [ Information ] [ Bli medlem ] [ Nyheter ] [ Föreningar ] [ Logga in ]

Verksamheter

Startsidan
Befria samtalet
Yrkesverksamma
Vuxendöva
Cochlea
Tinnitus
Menière
Ljudöverkänslig
Föräldrar
Hörselhjälpare
Hörselskadades Dag
Intressepolitik
Kurser & temadagar
Res med till Polen

Yrkesverksamma

Hör du dåligt på jobbet? Tycker du att det är svårt att hänga med på personal- möten, vid utbildningar eller i telefon? Då är du inte ensam. I Sverige finns det drygt 640 000 hörselskadade i yrkesverksam ålder. Om du har frågor om hur du kan få det bättre på jobbet kan du vända dig till HRF.

Ett gott råd...
...till dig som ännu inte anser dig vara hörselskadad:

Ta tag i din hörselsituation så snart du märker att du hör lite sämre. Då kommer du att må bättre och undviker många problem.

...till dig som nyligen blivit hörselskadad:

Var öppen och nyfiken på de möjligheter som finns. Du behöver kanske inte så mycket stöd och hjälpmedel i dag, men ju mer kunskap och insikt du får, desto tryggare kan du känna dig inför framtiden.

...till dig som länge varit hörselskadad:

Håll dig informerad. Hörselskadades möjligheter blir allt större, och du kan vara en viktig del av den utvecklingen, genom HRF.

...till alla hörselskadade:

Bli medlem i HRF!

Hörselskadade i arbetslivet

Hörselskador är ett av de vanligaste funktionshindren på landets arbetsplatser, i så gott som alla yrken och branscher.

Trots detta är hörselskadade en relativt osynlig grupp i arbetslivet. En del har en ansträngd situation på jobbet, på grund av bristande arbetsmiljö och att de inte fått rehabilitering.

Det är därför hög tid att hörselfrågorna får högre status i arbetslivet, anser vi i distriktet.

Hörselskadade arbetstagare har ofta stora svårigheter att höra på möten, i telefon, utbildning med mera. Detta innebär att många har en ansträngande arbetssituation. Det kan vara som att gå på slak lina. Många blir oerhört skickliga balanskonstnärer, bland annat genom att lägga ner mycket kraft på att dubbelkolla att de inte missar information. Men när varje dag blir en balansakt är det oundvikligt att en hel del faller - och drabbas av ohälsa.

Förtidspension dubbelt så vanligt

Förtidspension är i dag mer än dubbelt så vanligt bland hörselskadade som i hela befolkningen - 15,2 procent, jämfört med 7,9 procent (SCB 2005). Särskilt utsatta är kvinnorna; var femte hörselskadad kvinna under 65 år är förtidspensionär. Det är även dubbelt så vanligt att hörselskadade upplever att deras allmänna hälsotillstånd är dåligt.

Distriktets krav för ett bättre arbetsliv

För att hörselskadades situation i arbetslivet måste

arbetslivets aktörer ta ansvar för att arbetsmiljön för hörselskadade blir bättre.
rehabilitering sättas in tidigt, långt innan sjukskrivning blir aktuellt.
den samordnade rehabiliteringen fungera.
måste hörselskadade få ett adekvat bemötande hos arbetsförmedling, arbetsgivare, försäkringskassan med flera.
all vuxenutbildning vara tillgänglig för hörselskadade.

Bättre arbetsmiljö

Många hörselskadade jobbar i dåliga arbetsmiljöer, i arbetssituationer som inte är anpassade efter deras behov. Hörselfrågor i arbetslivet har nästan uteslutande handlat om att förebygga hörselskador. Arbetsmiljön för alla de arbetstagare som redan är hörselskadade har fått ingen eller liten uppmärksamhet hos arbetsgivare, skyddsombud och företagshälsovård.

Distriktet anser att arbetsgivare, skyddsombud, företagshälsovård, fack och yrkesinspektion gemensamt måste bidra till att hörmiljön på arbetsplatserna blir bättre.

Tidig rehabilitering

Hörselskadade behöver rehabilitering, inklusive hjälpmedel, så tidigt som möjlighet. Det är bäst, både för individen och för arbetsgivaren, eftersom det då blir möjligt att skapa en bra arbetssituation innan hörselproblemen leder till ohälsa och sjukskrivning. I dag blir arbetslivinriktad rehabilitering oftast inte aktuellt förrän den hörselskadade varit sjukskriven en längre tid.

Studier visar att det tar tio år från att en hörselskada upptäcks tills individen gör något åt sin situation. Om den hörselskadade sedan går ytterligare flera år, utan att få nödvändigt stöd, kan det bli svårt att rehabilitera tillbaka till arbetslivet.

Distriktet anser att företagshälsovård och primärvård har en viktig funktion att fylla när det gäller att tidigt upptäcka hörselnedsättning och se till att den hörselskadade kommer i kontakt med hörselvården för vidare åtgärder. Företagshälsovården kan dessutom ta initiativ till bättre arbetsmiljö.

Samordnad rehabilitering
Det är många aktörer inblandade i den samordnade rehabiliteringen. Arbetsgivaren, försäkringskassan, hälso- och sjukvården, arbetsförmedlingen med flera. Försäkringskassan har en nyckelroll i den samordnade rehabiliteringen, men kunskapen om hörselskadade finns hos specialistvården; det vill säga hörselvården. Kunskap finns även hos arbetsförmedlingen som har särskilda resurser för hörselskadade. Hörselskadade som behöver en mera omfattande förändring i arbetslivet, till exempel nya arbetsuppgifter eller nytt arbete drabbas av dagens samordningsregler. Hörselskadade med anställning har nämligen inte möjlighet att få stöd från arbetsförmedlingen med särskilda resurser för hörselskadade, såvida inte försäkringskassan eller arbetsgivaren står för kostnaden. Följden blir en lång och onödig utredningstid hos försäkringskassan eller uteblivna insatser, speciellt om individen inte varit länge sjukskriven.

Distriktet anser att dagens samordnade rehabilitering inte är kostnadseffektiv, vare sig för samhället eller för individen.

Tillgänglig vuxenutbildning
Att hävda sig i arbetslivet förutsätter kunskap och kompetens. Hörselskadade har idag stora svårigheter att delta i vuxenutbildning, eftersom den inte är tillgänglig för hörselskadade.

Distriktet anser att det ska vara självklart att all vuxenutbildning är tillgänglig för hörselskadade. Bristande ljudmiljö, avsaknad av teknik och lärare som saknar kunskap om hörselskadade i utbildning bidrar till att hörselskadade helt avstår eller tvingas avbryta redan påbörjade studier.

Distriktet anser också att Arbetsmarknadsmyndigheten ska ställa krav på att all upphandlad arbetsmarknadsutbildning är tillgänglig samt att kommuner och högskolor tar sitt ansvar för att deras utbildning är tillgänglig för hörselskadade.

Mer kunskap om hörselskadade
Hörselskadades situation i arbetslivet skulle väsentligt förbättras om arbetslivets aktörer hade mer kunskap om vad det innebär att höra dåligt. Då skulle det i högre grad bli möjligt att undvika såväl ohälsa som diskriminering.

Verksamhetsansvarig i distriktet är:

Lars-Erik Svensson

Plats för sponsorer

och reklam

Kontakta oss